Ja, jag vet att jag är en hopplös bloggare och att mina uppdateringar är allt för glesa. Men ni får förlåta mig, mitt liv är just nu ockuperat av världens vackraste minimänniska och jag har mycket lite tid över att spendera vid datorn. Lilltjejen växer snabbt och är numera mer barn än bebis. Hon sitter snart själv och med hjälp av kudde sitter hon fint i barnstol vid bordet. Hon är mycket social, brås på mamma, har inga problem att charma såväl kända som okända. Dessutom är hon ju världens sötaste unge, vilket ni säkert sett på de snart hundratals bilder vill hitintills lyckats knäppa på henne.
Mamman mår bra. Tar fortfarande prover varje vecka men kortisondosen är nu minskad till 7,5 mg om dagen. Min kropp har börjat återfå sin forna form och jag känner mig mer uppåt än på länge.
Om exakt en vecka åker vi till Smulans morfar i Luleå och jag kan garantera att vi är inte de enda som ser fram emot den resan. :) När vi återkommer från norr får vi strax besök, mormor och magfar kommer och stannar ett par dagar. Endast ett par dagar efter detta besök reser vi sedan till södern för att fira dop och träffa släkt och vänner. Mycket massa att göra i sommar och dessutom ska en sommarkurs om indiska religioner klaras av. Fett upptagen, som vanligt. :)
Nu ska jag träna lite och sedan ska jag väcka mitt lilla underbara barn. Ha det bra och skydda er i solen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar