Vattenavgång!

Ungefär exakt klockan 16.00 denna eftermiddag skedde något mycket trevligt. Vattnet gick. Mycket trevligt, men ack vilken underlig känsla. Där står jag, ska precis hälla upp flingor i en skål, och helt plötsligt rinner det vatten längst mina ben. Jag som har varit väldigt nere de senaste dagarna fick helt plötsligt ett nästintill hysteriskt skrattanfall av lycka och försökte samtidigt åla mig in på toaletten utan att droppa på golvet. När sambon kom hem passade vi på att äta lite middag, tillsammans med snälla söta Marie som senare skjutsade oss till sjukhuset. Väl inne på sjukhuste blev det CTG och kontroll av vattnet. Och så hemskick. Tack och hej, välkomna åter imorgon klockan 10.00. Jahapp, då var det bara att åka hem och vänta igen då.

Kvällen spenderar vi med välförtjänta chips och en bra film. Uppdaterar de vi hinner i fall det skulle bli tidigare återfärd till sjukhus.

God kväll!

Fortfarande inget

Nej det har fortfarande inte hänt något och vi börjar tycka det är ganska jobbigt, igår var vi tvugna att tycka synd om oss själva över en skål med varm nyponsoppa med glass och mandelbiskvier. Gott som tusan men fortfarande stackars oss.

Mina härliga arbetskamrater har tillochmed startat vadslagning om när vår lilla kommer, tyvärr så satsar dom flesta på att det inte blir förrens i februari. Det gillar vi inte!
Dom har även kommit med en mängd förslag om hur man bäst gör för att sätta igång en födsel, det mest spännande var att man skulle dricka ricinolja, en lättöl och springa upp och ner för trappan.

Börjar bli ganska trötta på detta nu så nu får ni bloggläsare ge oss dom bästa tipsen för hur man sätter igång en födsel.

Hur ska vi göra? Vi tar emot ALLA tips med glädje

Varför berättar ingen?

Vi har en väldigt bra barnmorksa, vi är båda väldigt nöjda med henne. Det finns vissa saker som jag tycker att hon bör berätta men istället får vi gå till internet för att ta reda på det.

Nej, fortfarande ingenting

Trött, ont i huvudet och hysteriskt deppig och otrevlig. Så ser blivande mammans dagsform ut. Finns inget som lockar som sysselsättning idag. Vågar inte baka mer, börjar bli något orolig för att alla de kilo jag planerat att tappa genom att amma kommer att sätta sig igen med hjälp av alla bullar och muffins som väntar i frysen. Jag önskar att jag orkade läsa, har en hel del intressanta böcker kvar men tyvärr finns det ingenstans som är bekvämt nog att sitta just nu. Jahapp, då gnälldes det igen, men ännu en gång anser jag mig ha full rätt till detta.

Barmorskebesök klockan 12.

Slöa söndag, irriterande söndag

Nu väntar vi otåligt och gör allt för att få tiden att gå. Kände ett otroligt filmsug och begav oss därför in till stan för att inhandla skivor för filmbränning. När vi väl kommer hem upptäcker vi att skivorna är helt fel och deras format inte är kompatibelt med vår dvdspelare. Vi är inte glada.

Vädret är underbart idag och det dämpar i alla fall min ilska något. Men jag är rastlös, uttråkad och skitless på att det aldrig någonsin är något bra på tv. Kändes bättre då jag inte ens hade tid att titta på dumburken, då kunde jag i alla fall inbilla mig att jag missade något.

Nu ska vi göra ännu ett försök att förflytta en ganska gammal Bergman-film från datorn till mer lagom och bekvämt avstånd från soffan.

Så fick vi dagen att gå.

Ja, så var det den där dagen då.

Nu får hon gärna dyka upp, eller ner, när som helst. Har inte mycket mer att sysselsätta mig med och längtar faktiskt en hel del efter att få bli mamma. Är förkyld och har lite ont i ögonen, men förutom detta mår jag tipptopp. Inte det minsta lilla tecken på att något skulle vara på gång, inte ens smulan verkar förbereda sig utan rumsterar vilt som vanligt.

För att få tiden att gå ska jag idag laga lite fler matlådor. Plastmormors pastasås blir det i storstora grytan idag, en delikat rätt som kommer kännas perfekt att ha till hands om vi inte orkar laga något. Igår blev det bak igen. Jag provade ett nytt recept på kanelbullar, vilket var synnerligen bättre än det gamla. Det blev även bananmuffins, som gjordes något lättare med kesella och fullkornsmjöl. Just nu har jag massa bullar i frysen och en mycket nöjd sambo.

Hon tog mitt hår!

Burret som ska kureras med no poo-metod

Eller nja... jag lät henne kanske. Passade på att gå till frisören och fräscha upp håret inför den kommande stora livsomställningen. Problemet är bara att vår frisör är otroligt ambitiös, grundlig och släpper inte iväg sina kunder förrän hon har lyckats deporterat den allra sista slitna hårtoppen. Mitt hår känns underbart igen, men jag var gråtfärdig då jag insåg att hon kapat 5-10 cm på mitt äntligen uppnådda glamoursvall. Har gått och muttrat och kännt mig hopplöst trist varje gång jag passerat en spegel, sedan försökt uppmuntra mig själv med att håret kommer vara till min belåtenhet igen till sommaren. För att verkligen få er att förstå hur hemskt kort håret har blivit bad jag sambon fotografera mig så att jag kunde visa upp min bedrövelse. När jag sedan såg bilden blev jag ganska förvånad. Mitt hår är inte alls så kort som jag trodde att det var, och helt plötsligt känner jag mig fabulös igen.

Jaha... och nu då?

Oj... imorgon, eller mer exakt om 46minuter (när jag skriver den här raden) är det beräknat att vår lilla Selma ska komma. Hon kommer få allt från ett utseende till ett personnummer. Kan ni tänka er det? Hon är inte bara en stor bula längre. Tänk om hon kommer imorgon? Kan ju erkänna att det känns ganska spännande, spännande är det ordet som jag kan använda som är närmst vad jag känner. Men självklart är det mer än så.

Sen skulle jag också vilja säga till alla er vi har lovat att ringa så fort hon är här att vi kommer höra av oss så fort vi kan men det finns en ganska stor risk att vi är uppspelta (hör och häpna) så att vi inte hör av oss på exakt den tidpunkt vi har lovat. Men självklart kommer vi ta oss tid att skryta för alla om vår lilla gumma.

Vad tror ni? På jobb har vi haft en hel del diskussioner om vilken dialekt hon kommer få så småningom. I och med att vi båda två är skåningar och bor här i Örebro. Gnälla på skånska kanske? vad tror ni?

Som slutsats kan jag säga att detta är så otroligt spännande och kul och tack till alla trevliga och uppmuntrande kommentarer. Vi läser alla och ska försöka att svara på dom alla.

Jaha, och nu då?

Vad ska jag hitta på nu då? Alldeles ensam hemma och mycket rastlös. Sambon, lyckliga människa, är idag på universitetet och närvarar på sin mycket intressanta sociologikurs och därefter ska han jobba. Trots att jag precis haft besök och kommer att få detsamma i eftermiddag känner jag mig något sysslolös. Är sugen på att baka igen, men mer kakor och bullar behöver vi nog inte. Eller?

Måste påpeka att vi blir mycket glada för de kommentarer vi får. Förr så hade vi ingen aning om det verkligen var någon alls som läste bloggen, eftersom ingen kommenterade. Hoppfullt tänkte vi dock att någon enstaka måste det ju vara som hittar hit och bestämde oss för att lägga en besöksräknare på sidan. Ett mycket bra intiativ! Nu ser vi att det är folk som hittar, en hel del faktiskt, och förhoppningsvis så läser dessa även bloggen. När vi sedan även får en massa kommentarer, ja då infinner sig inspirationen att uppdatera ofta ganska snart. Miljoner tack ska ni ha!

Nu ska jag sysselsätta mig ett tag med en liten vilostund.

En annan dags jag

Kan ju inte kalla det dagens jag eftersom bilden togs för ett par dagar sedan. Eftersom graviditetsveckorna snart har nått sitt slut kände jag att det inte var någon mening med att fortsätta lägga ut bilder på magen och bestämde därför att ni idag får se en påklädd jag.

Mår fortfarande mycket bra och har inte upplevt några symptom som skulle kunna indikera att smulan var på väg. Idag har det varken blivit storkok eller bak men lite städning har vi hunnit med. Jag har även stängt av alla element eftersom jag har upplevt lägenheten som olidligt varm de senaste nätterna.

De nya köksluckorna är på plats och köket har fått ett välbehövligt ansiktslyft. Har dock fortfarande inte hittat någon lösnning för tapeterna, men deras tid kommer.

Någon har rättat i min bok!

Rätt ska vara rätt!

Visst händer det ibland att man hittar små stavfel och andra felaktigheter i böcker man läser. Dock har jag aldrig varit med om att någon har rättat dem. Läser just nu ännu en Läckberg-bok och i denna har det dykt upp ett antal fel. Dessutom har någon även rättat dessa fel med överstrykningar och korrekta ersättare. Mycket underligt och mycket ambitiöst måste jag få säga.

Graviditetens fantastiska fördelar

Har haft en fantastisk graviditet och tänkte att jag skulle lista lite av de saker som varit extra bra.

• Jag har aldrig känt mig vackrare, någonsin!

• Jag har aldrig mått bättre i hela mitt liv och mina sköldkörtelvärden har aldrig varit så bra.

• Jag behöver bara tvätta håret en gång i veckan och det har dessutom blivit väldigt lockigt.

• Mina naglar växer mycket snabbare, kanske är i svagaste laget men ack så snygga.

• När man är gravid så får man ha på sig en massa coola kläder.
  

Men bäst av allt.... vi kommer ju att få en Selma! Inget i världen kan slå det.

En vecka kvar

En endaste vecka kvar till beräknat födelsedatum. Herrejisses, vi ska ha barn! Inte förrän nu har det börjat kännas riktigt på riktigt för någon av oss, men nu inser vi båda vad som faktiskt är på gång och är lyckligare än någon annan i världen.

För att syllelsätta oss nu när jag är otroligt gravid och sambon har tandont så har vi idag bakat ett berg med kanelbullar. När vi ändå var igång så slängde vi ihop en dubbel sats med engelska scones så att vi är väl förberedda då mormor kommer på besök. Imorgon ska vi laga ett par olika kycklinggrytor att lägga i frysen och sen tycker jag att vi kan se oss lagom förberedda för semlans ankomst.

På måndag blir det lite shopping och eventuellt frisörbesök för oss båda. Och barmorskebesök, förhoppningsvis det sista. :)

Jag är inte Gudfadern

Då var det klart.

Bedövad från början av käken till upp över hårfästet, så än så länge känns det helt okej faktiskt. Har även munnen full av bomull och jag har lovat min kära sambo att jag ska göra så lite Gudfadern-imitationer som är fysiskt möjligt, men ett par stycken kommer det bli. Det är ju en sak som man inte kan motstå.

Förberedelser

Terminen är äntligen slut och jag kan koncentrera mig på att bara ta det lugnt. Fast helt lugnt har det inte blivit. Vill vara så förberedda som möjligt då semlan behagar att infinna sig så vi har satt igång med att fylla frysen med matlådor och hålla lägenheten välstädad.

Har än en gång insett vilken lyx det är att bara kunna ta det lugnt och göra vad jag vill. Har inte riktigt insett att jag haft en hel del att göra innan, men när jag nu sätter mig och läser en bok jag själv valt att läsa inser jag hur längesedan det var som jag kunde göra något sådant. Det har blivit ett par böcker de senaste dagarna. Just nu håller jag på att plöja Läckbergs deckare, lättläst och skön avslappning för hjärnan. Efter det, om tid finns kvar, blir det några böcker av Selma Lagerlöf och Paulo Coelho.

Nä, nu tillbaka till fåtöljen och en ny bok. Imorgon väntar en mindre operation för sambon, en illaväxande visdomstand ska skäras ut. Stackars, stackars. Och det menar jag med allra största medlidande.

Fotograf

Tänkte bara meddela att vi eventuellt har lyckats få en tid hos en av Sveriges bästa fotografer när den lille har kommit. Ser framemot att få lite fina bilder på dom två som är finast, och jag.

Mage vecka 38

Nu är det snart dags.

Mage vecka 37

Så här ser veckans mage ut, börjar känna mig lite rund. :) Ultraljudet gick mycket bra, huvudet neråt och fortfarande en flicka.

Var är huvudet?

Vår fantastiska barnmorska hade häromdagen lite svårt för att hitta semlans huvud. De senaste 3 eller 4 besöken vi varit på har hon varit helt övertygad om att hon legat med huvudet neråt, men inte nu längre. Så nu måste man ta det säkra före det osäkra och skicka oss på ett nytt ultraljud. Wohoo tycker vi, underbart skoj! På tisdag klockan 08.00 kliver vi ännu en gång in på specialistmödravården och får se vårt lilla mirakel.

Uppdateringarna har varit dåliga senaste tiden, men som sambon nämnde har vi varit mycket trötta. Dessutom har vi tillbringat julen och helgerna med roligare saker än att sitta vid datorn. ;) Trots tröttheten mår jag fortfarande mycket bra, har inga problem med att ta längre promenader eller springa på IKEA en hel dag. Idag har vi varit extra flitiga och röjt i klädkammaren och rensat bort allt skräp och alla kartonger från barnrummet. Skönt att äntligen få lägenheten helt ordningställd, det är ju trots allt två månader sen vi flyttade in.

Till alla er som vi inte hann träffa då vi var nere så vill vi informera om att vi kör ner igen till påsk. Då med fantastisk bebis som komplement. En fantastisk bebis som kommer att vara klädd i en fantastiskt snygg turnétröja!

Back home

Nu är vi tillbaka och har hunnit vila upp oss lite efter vår semester i skåne över julen. Tröttare när vi kom hem än när vi åkte.
När vi kom hem, packade in alla våra saker vi fått (tvunga att köpa en till väska) och till sist gick och la oss var det omöjligt för mig att somna. Det kändes inte som det fanns någon risk att den lille skulle komma när vi var nere i skåne, varför vet jag inte, kanske mest för att svärmor så gärna vill, men när vi var hemma kom det som en chock att det KAN verkligen hända närsomhelst.

Så varje gång jag är i stadiet mellan sömn och vakenhet kommer det en tanke i mitt huvud att så fort jag somnar sätter värkarna igång. Jag kan alltså inte sova. Somnar jag kommer Selma.

Trött.