tisdag 21 juli 2009

Men hur är det möjligt!

Visst kan det vara tufft att vara student och småbarnsförälder men vi anser oss ändå ha det riktigt bra för det mesta. Men ibland händer saker som kastar omkull allt och det känns som om vi står och stampar på ruta ett igen. Som idag. Idag har någon, en mycket avskydd någon, stulit Dennis cykel.

I början på juni blev min cykel stulen. Detta kändes som en stor käftsmäll och vi visste inte hur vi skulle kunna lösa ett nytt cykelköp. Vi är otroligt beroende av våra cyklar, vi cyklar vart vi än ska i stan. Ännu viktigare blir det ju äldre Selma blir, för att snabbt kunna ta oss runt och för att underlätta lämning och hämtning på dagis. Vi bestämde oss i alla fall för att spara så mycket vi kan i sommar för att sedan kunna köpa en ny cykel till mig när höstterminen börjar. Det hade vi kunnat lösa. Men nu? Två nya cyklar?

Något som gör att det svider lite extra är att Dennis cykel blev stulen mitt på ljusa dagen, precis utanför kontoret där han jobbar.

Nej det här var taskigt, riktigt taskigt!

3 kommentarer:

Anonym sa...

Ja, vissa vet inte vad som är "ditt o mitt" irriterande o kostsamt. Usch blir sur. Skickar många kramar /mamma/svärmor

Anne-Lie sa...

Synd att ni inte är kvar i Skåne för jag har en cykel här som inte används, visserligen lite äldre men i mycket fint skick! Den har varit min mors och alltid förvarats inomhus, en Cresent med handbroms. Skänker den gärna till er!

Angela sa...

Ett förslag: Köp billiga cyklar hos polisen och investera i bra lås. Om cyklarna ni hade var nya så ska ni få tillbaka det via hemförsäkringen.