Gud, nu börjar det bli riktigt spännande. Det är väldig tur att ultraljudet är redan klockan 9 imorgon annars hade jag inte fått något alls gjort imorgon. Jag hoppas att vi får några riktigt bra bilder som vi kan ta med oss hem, sätta på kylen och stoppa i våra kalendrar.
Igår lyxade vi till det och gick till frisören. Stackars sambon såg helt förskräckt ut då tjejen visade honom till hårtvätten och tyckte att frisören pratade lite onödigt mycket. Han blev dock mycket fin i håret och frisören lyckades tunna ut hans hår på ett sätt som ingen tidigare lyckats med. Jag blev också mycket nöjd. Men har faktiskt lite dåligt samvete. Då frisören frågade om jag använde ett bra shampoo eftersom mitt hår var vansinnigt torrt och slitet, ljög jag och sa att jag hade haft ett dyrt och bra shampoo innan men på grund av graviditeten klarade jag inte av lukten längre. Jag vet, jag vet, man får inte ljuga. Men, om jag berättat att jag använder det jag använder så hade hon insisterat på att jag måste köpa ett av hennes shampoo, som trots sin kostnad på 250 kronor var så bra och så drygt och säkert även skapa världsfred. Orkade inte lyssna på det och orkade inte förklara att jag inte var intresserad. Min påstådda luktnoja resulterade sen i att hon stack varenda produkt hon tänkte använda under min näsa och frågade om den var okej. Mycket omtänksamt. Även om jag ljugit.
Hos frisören var också en helt sinnesrubbad snorunge som högt och tydligt påpekade att frisörerna förstört hennes hår. Ingenting gjorde henne nöjd. Först blev hennes röda slingor för många, sedan blev de för röda och när frisörerna avfärgat dem och gjort dem blonda igen så började hon gorma om att hennes hår hade blivit som tuggummi. De gjorde verkligen allt för henne och inget hjälpte. Då hon fick vänta på att än en gång bli fixad (de var tvugna att bli färdiga med våra klippningar som tack vare snorungen var ungefär en timme försenade) travade hon fram och tillbaka i salongen och muttrade till sin mamma "jag kan aldrig mer gå ut, de har förstört mitt hår, jag vill vara blond". Hela historien hade nämligen börjat med att denna blonda bortskämda snorunge bett om att få röda och svarta slingor i sitt hår och när nu inte detta blev som hon tänkt sig så var det ju absolut inte hennes eget fel. Jag har själv klagat någon gång då jag inte blivit nöjd och varit ytterst tacksam för att mitt missnöje tagits på allvar. Men den här jäntan, inte var det håret det var fel på, det var snarare hennes uppfostran.
Nä, nu är det dags att jag sätter mig och fortsätter med min inlämningsuppgift. Har lite svårt för att motivera det jag skriver, det kan nog bli ett problem. Äsch, det brukar ju alltid lösa sig och jag har ett par timmar till på mig.
Må väl!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar