Innan jag började jobba igår så passade jag på att åka till apoteket för att hämta min antibiotika. (Har en förkärlek för att skriva antibiotika eftersom jag fortfarande inte lärt mig att stava till dess i folkmun oftast använda namn på P.) För att vara helt på den säkra sidan frågar jag alltid apotekspersonalen om jag fått rätt medicin och om jag kan ta den i mitt tillstånd. Den snälla kvinnan tittade en extra gång i Fass, såg lite förbryllad ut och sa att den här medicinen förs över till fostret. Öh, ok? Snäll och hjälpsam som hon var erbjöd hon sig att ringa till min läkare för att kolla om jag verkligen borde äta just den sortens piller. Läkaren hasplade ur sig något i stil med att "oj, är hon gravid, det tänkte jag visst inte på". (När jag träffade honom ett par dagar tidigare var det första han påpekade när han såg mig att jag minsann var gravid.) Min medicin byttes ut mot en annan med ett hutlöst pris på nära 300 kronor. Nåväl, kostar det så ska det banne mig hjälpa också. Kan inte hjälpa att bli arg dock, tänk om jag inte kollat och varit en sådan som bara tog för givet att allt jag blev tillsagd att göra var korrekt. Nä, ibland är jag glad för att jag är lite jobbig.
Jag har just börjat förstå viken otrolig förändring i livet det kommer att bli när vi får barn. Sitta och plugga i lugn och ro, ta sovmorgon, välstädat hem, åka och träna när jag vill, nä det kan jag nog bara ta och glömma nu. Men det kan nog kvitta, jag ska ju faktiskt bli en mamma. En riktig en.
2 kommentarer:
Hej Hej nu har jag läst hela bebbe-bloggen och gud så spännande! Synd att han/hon inte kommer innan ja slutat på Ica och i Skurup. Önskar er all lycka! Kram Terese
Haha,det finns ingen som är så ordentlig som du gumman... Bebben är riktigt tur som får sig till mamma. Kram
Skicka en kommentar